Kern's paintings are unusually captivating, not only because of their striking beauty but also due to the subtle yet palpable tension within the seemingly tranquil scenes. It's as if the viewer's gaze is propelled forward, in medias res, into an ongoing or concluded narrative where nature's forms and colors simultaneously reveal and conceal their secrets.
In Alexandra Kern's paintings, various layers of nature unfold in the open air, whether evoking marshlands, deep rainforests, or roadsides lined with bushes under a night sky, often rendered in an almost monochromatic palette. At the same time, a distinct foreground layer sharpens and engages the viewer's gaze, inviting a deeper examination of the subsequent layers beyond the foreground and into the distant horizon. These layers may seem to conceal something hidden, which the foreground might be intended to protect or enclose, or signal something yet to be discovered.
Almost instinctively, I think of the legend of El Dorado and a promised land, a tale fundamentally about possibilities and the rewards of the quest. Kern's paintings are unusually captivating, not only because of their striking beauty but also due to the subtle yet palpable tension within the seemingly tranquil scenes. It's as if the viewer's gaze is propelled forward, in medias res, into an ongoing or concluded narrative where nature's forms and colors simultaneously reveal and conceal their secrets. – Text Ashik Zaman
Svenska:
I Alexandra Kerns målningar bildar olika naturskikt ute i det fria, vare sig förnimmelsen av träskmark, djup regnskog eller vägkanten vid buskage under en natthimmel, inte sällan en nästintill monokrom bild i färguppenbarelsen. Samtidigt är ett främre skikt ofta tydligt urskiljbart som i sin tur vässar och eggar en inkännande blick för att syna nästa skikt, bortom förgrunden och längre bort i horisonten, som kan tyckas omsluta något i det fördolda och som det första möjligen är avsett att skydda och mura in, eller annars signalera om något som kan komma att anträffas. Jag tänker nästan omedelbart och reflexmässigt på skrönan om Eldorado och ett förlovat land, vilken i grunden handlar om möjligheter och sökandets frukt. Kerns bilder är ovanligt förföriska, men också för att det iögonfallande vackra ofta inbegriper en nerv och en kittlande puls i det till synes stillsamma, nästan som om blicken slungas fram, in medias res, i ett pågående eller avslutat händelseförlopp där naturens formationer och färger å ena sidan förstärker och förtäljer, och å andra sidan maskerar och hemlighåller på en och samma gång. – Text Ashik Zaman
