entropy

What appears stable often proves to be temporary. What appears fragmented can carry possibilities, but also dissolution without return. This exhibition brings together works by Madeleine Hatz, Johnathan Daily, Johan Wahlström, and Jakob Ojanen. Together they form a space in which change does not occur alongside life, but permeates its material, perceptual, and imaginary dimensions.

The word entropy comes from physics and describes the degree of disorder in a system: a measure of how energy disperses and how structures gradually break down and are redistributed. In the exhibition, entropy functions as a metaphor for human experience, for societies, and for the ways in which we perceive and organize the world. In entropy, instability does not emerge as an exceptional condition but as a fundamental one. entropy denotes both movement and exhaustion, both transformation and uniformity. It points toward a world in which change does not necessarily lead to progress, yet in which every form simultaneously contains its own dissolution and the possibility of it.

The exhibition moves through different registers of material, mental, social, and existential change. In a contemporary moment marked by accelerating climatic, technological, political, and psychological shifts, the world appears ever more clearly as a system in constant renegotiation—where stability emerges as a temporary order within a larger flow of dissolution and restructuring. entropy is therefore not a narrative of an end or a beginning, but of states: of how forms arise, solidify, fracture, and sometimes assume new configurations.

– Désirée Nordstedt Axelsson

_________________

Det som framstår som stabilt visar sig ofta vara tillfälligt. Det som framstår som fragmenterat kan bära på möjligheter, men också på upplösning utan återkomst. I utställningen möts verk av Madeleine Hatz, Jonathan Daily, Johan Wahlstrom och Jakob Ojanen. Tillsammans formar de ett rum där förändring inte sker vid sidan av livet, utan genomsyrar dess materiella, perceptuella och imaginära dimensioner.Ordet entropi kommer från fysiken och beskriver graden av oordning i ett system: ett mått på hur energi sprids och hur strukturer gradvis bryts ned och omfördelas. I utställningen fungerar entropi som en metafor för mänsklig erfarenhet, för samhällen och för våra sätt att uppfatta och organisera världen.

I entropi framträder instabilitet inte som ett undantagstillstånd utan som ett grundvillkor. Entropi betecknar både rörelse och utmattning, både transformation och likformighet. Den pekar mot en värld där förändring inte nödvändigtvis leder till utveckling, men där varje form samtidigt bär på sin egen upplösning och möjlighet därtill.

Utställningen rör sig genom olika register av materiell, mental, social och existentiell förändring. I en samtid präglad av accelererande klimatmässiga, teknologiska, politiska och psykologiska skiften framträder världen allt tydligare som ett system i ständig omförhandling – där stabilitet framstår som en tillfällig ordning i ett större flöde av upplösning och omstrukturering. entropi är därför inte en berättelse om slut eller början, utan om tillstånd: om hur former uppstår, stelnar, spricker och ibland antar nya konfigurationer.

– Désirée Nordstedt Axelsson